Ett vanligt argument emot samkönade relationer är påståendet att man skulle behöva gå emot 2000 år av kristen historia för att stödja dem. Under sina 2000 år har kyrkan ”alltid” varit emot samkönade relationer, därför ska vi fortsatt vara emot dem även idag om vi vill vara trogna mot Guds Ord och det kristna perspektivet på äktenskap och relationer.

Men detta är en förenkling som inte tar hänsyn till vissa betydelsefulla fakta som är viktiga för att ge en korrekt bild av historien. Den kristna traditionen har nämligen aldrig tidigare addresserat frågan om sexuell läggning och dess betydelse för äktenskap och relationer under sina två tusen år.

Under de första 1600 åren av kyrkans historia trodde i stort sett alla kristna att jorden stod i centrum av universum. Intuitivt stämde den världsbilden väl överens med tanken att Gud skapat människan som kronan på hans verk. Det fanns många bibelverser som under hela denna period tolkades bokstavligt som att betyda att Bibeln faktiskt sade att jorden var i centrum av universum och att solen snurrade runt jorden. Alla andra tolkningar sågs som villoläror som gick emot Bibelns entydiga ord.

Några exempel på bibelverser som gavs som exempel på varför solen snurrade runt jorden och inte tvärt om:

1 Mosebok 1:14-17: ”Gud sade: ”Varde på himlavalvet ljus som skiljer dagen från natten!” De skall vara tecken som utmärker särskilda tider, dagar och år, och de skall vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden.” Och det skedde så. Gud gjorde de två stora ljusen, det större att härska över dagen och det mindre att härska över natten, likaså stjärnorna. Han satte dem på himlavalvet till att lysa över jorden,”

Predikaren 1:5: ”Solen går upp och solen går ner och skyndar sedan åter till den plats där den går upp.”

Psalm 93:1 ”Jorden står fast, den kan inte rubbas”. 

Josua 10:13: ”Och solen stod stilla och månen blev stående, till dess folket hämnats på sina fiender. Detta står skrivet i ”Den redliges bok”. Solen blev stående mitt på himlen och gjorde sig ingen brådska att gå ner för att fullborda dagen.”

Galleleo Gallilei, som också var kristen, ifrågasatte dock antagandet som i stort sett alla kristna gjort under 1600 år. Han menade i stället att Bibelns författare använde sig av ett bildligt språk när de talade om himlen, solen, månen och jorden. Han menade att kyrkan behövde förändra sin tolkning av skriften eftersom man fått ny kunskap och förståelse om hur ting verkligen förhöll sig i naturen. Till en början fanns ett utbrett motstånd från kyrkan för att förändra sina tolkningar. Med tiden gav dock upptäkten av teleskopet kyrkan så pass mycket ny information att man valde att se över en del av sin undervisning och ändra i sina tolkningar.